En bra tävlingshäst är en häst som har rena gångarter, stora imponerande rörelser och som är lydig för små hjälper. De bästa hästarna kan både gå i hög samling och i explosiva tempon.

Hästarna delas in i fyrgångare och femgångare och tävlar i grenarna fyrgång, femgång och tölt på en ovalbana som är 250 m samt i pass på rakbana. Gångartsgrenarna ställer krav på att hästen behärskar samtliga fyra respektive fem gångarter och kan visa spännvidd i olika tempon. Det finns två olika töltgrenar. Där krävs en häst med taktsäker tölt som kan visa allt från samlad till ökad tölt och explosiva tempoväxlingar (T1) eller stor självbärighet (T2) där momentet med löst hängande tyglar ingår. Alla grenar bedöms av tre till fem domare och skalan 0-10 används.

“Temperamentet hos tävlingshästarna varierar men för att nå den största framgången måste hästen utstråla lätthet och kraftfullhet”

Passgrenarna erbjuder fart och spänning för både publik och ryttare. Passhästarna är ofta specialister i sin gren och hastigheten hos de snabbaste ligger på ca 50 km/tim. Det finns flera passgrenar med varierande sträckor i pass där endast tiden räknas. I en gren, Stilpass, sätter domarna också poäng på utförandet.

Det finns tävlingar och klasser på olika nivåer, både för barn, ungdomar och vuxna. I de lätta klasserna är inte tempot så viktigt utan man lägger största vikten vid att visa gångarterna så rent som möjligt.

I fyrgångsuttagningen visar man följande moment: ett halvt varv skritt och ett varv vardera i trav, galopp, kort tölt och ökad tölt i valfri ordning om man rider ensam på banan (V1) och i fast gångartsföljd om man är flera (V2).

I femgångsuttagningen rider man töltvarvet i kort till mellantempo och istället för ökad tölt, så har man ett varv på sig att visa flygande pass på långsidorna. Även här är gångartsföljden valfri när man är ensam på banan (F1) och fast om man är flera (F2).

Lätta fyrgångs- och femgångsgrenar: V3, V4, V5, V6, F2 lätt.

Förmågan att rida tölt i ren takt på en häst som är lösgjord och bär sig själv samt i varierande tempo är en ridkonst som fått egna tävlingsgrenar. Tölt T1 – första momentet är ett varv i långsam tölt, därefter byter man varv och rider ett varv långsam tölt på kortsidorna med en tydlig ökning av steglängden på långsidorna. Sista varvet rids i ökad tölt. Motsvarande program med flera på banan är T3, som rids på speakers kommando. Tölt T2 – första momentet är valfritt tempo tölt, därefter rider man långsam tölt, innan sista momentet byter man varv och visar sedan arbets- till mellantempo tölt, enhandsfattning med lösa tyglar, Tölt T4 – samma moment som i T2, men med flera ekipage på banan.

Lätta töltgrenar: T5, T7, T8 (olika former av lätt tölt), T6 (lätt T4).

De fem bästa ekipagen i varje ovalbanegren går till A-final, medan ekipage 6-10 rider B-final. Vinnaren av B-finalen kan gå upp i A-final om ryttaren tycker att hästen orkar det. Finalen är på många sätt en helt ny tävling. Uttagningspoängen följer inte med och alla rider samtidigt på banan. Momenten rids på speakers kommando. Domarna visar sina poäng efter varje moment.

Passen kräver starka, vältränade hästar med stark framåtdrift. Passen visas i femgång, passlöp och stilpass. Passgrenarna rids på en rak, jämn och fast 250 m lång bana. Man tävlar även på kortare distans, 150 m. Gemensamt är dock alltid att de första 50 m rids i valfri gångart, vanligen galopp. I varje heat deltar två till fyra hästar och man rider i regel två heat var ena dagen och två till dagen därpå. Hästen måste ligga i pass hela den angivna sträckan och den snabbaste tiden räknas. I andra dagens heat grupperas hästarna efter första dagens tider så att de snabbaste rider tillsammans osv.

Exakta regler och genomförande av olika klasser och grenar kan du läsa mer om i länken nedan.